here comes goodbye, here comes the last time..

Att säga att man mår bra är lätt, att låtsas att allting verkligen är okej är också lätt och det har blivit en vana. Men ibland så kanske det är sanningen? Jag vet inte längre.
Jag måste få prata av mig, skriva av mig. Men det ska vara på mina villkor, inte dina. Jag kanske inte är så stark som du är, så låt mig vara som jag är, låt mig få gå igenom det här på mitt sätt, låt mig få göra på mitt sätt helt och hållet. För inget blir bättre av att du försöker ändra det. Det här är jag, inte du.
Det har gått för långt, jag lät det gå för långt.
Allt det här är för mycket, allt är fucked up. Du kommer alltid tillhöra oss hur det än är. Men skjut oss inte undan.
Du ber mig förklara, men hur ska jag göra det när du inte kommer förstå?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0