here comes goodbye, here comes the last time..
Att säga att man mår bra är lätt, att låtsas att allting verkligen är okej är också lätt och det har blivit en vana. Men ibland så kanske det är sanningen? Jag vet inte längre.
Jag måste få prata av mig, skriva av mig. Men det ska vara på mina villkor, inte dina. Jag kanske inte är så stark som du är, så låt mig vara som jag är, låt mig få gå igenom det här på mitt sätt, låt mig få göra på mitt sätt helt och hållet. För inget blir bättre av att du försöker ändra det. Det här är jag, inte du.
Det har gått för långt, jag lät det gå för långt.
Allt det här är för mycket, allt är fucked up. Du kommer alltid tillhöra oss hur det än är. Men skjut oss inte undan.
Du ber mig förklara, men hur ska jag göra det när du inte kommer förstå?
Jag måste få prata av mig, skriva av mig. Men det ska vara på mina villkor, inte dina. Jag kanske inte är så stark som du är, så låt mig vara som jag är, låt mig få gå igenom det här på mitt sätt, låt mig få göra på mitt sätt helt och hållet. För inget blir bättre av att du försöker ändra det. Det här är jag, inte du.
Det har gått för långt, jag lät det gå för långt.
Allt det här är för mycket, allt är fucked up. Du kommer alltid tillhöra oss hur det än är. Men skjut oss inte undan.
Du ber mig förklara, men hur ska jag göra det när du inte kommer förstå?
idiot.
igår var en sådan dag då du gav mig flera anledningar till att verkligen hata dig. när det kommer från min sida då är det okej för dig att sluta prata med mig i flera dagar, men när det är från din sida då är det helt okej. det är helt okej att du får säga vad du vill, göra vad du vill och att jag sen ska förlåta dig. men inte den här gången, aldrig igen. är trött på att förlåta dig varje gång.
fyfan idiot, du är inte värd ett skit från mig längre.
irriterad till max.
minnen, tankar.
även om jag inte säger det ofta så är jag rädd.
rädd för att allt det där ska bli verklighet.
att allt det jag kämpat mot ska bli riktigt nu.
att allt bara ska ändras.
jag mår faktiskt bra nu, tro det eller ej.
för jag vet hur det verkligen ligger till nu.
i slutändan så har du inte varit värd någonting utav allt det du fått gå igenom.
det tog mig bara ett bra tag att inse det.
så räkna inte med mig längre.
jag gav dig chansen, om och om igen.
men varje gång förstörde du dom.
det är slut på det nu.
du bevisade för mig i söndags, du gjorde ditt val då.
så skyll inte på mig sen.
även om du fick tillbaka det där gamla, gamla jag, den glada, så försvann det lika fort.
precis likadan.
det förstördes, var det mitt fel kanske?
ska jag vara ärlig så vet jag inte vad jag inte vad jag ska tro om dig längre, du har alltid betytt massa för mig.
men det där ändrade allting, och så som du betett dig efter så vet jag inte om jag kan.
jag vill, men är det sista gången?
jag kan sakna allt det där som en gång fanns.
den där vänskapen som var så speciell.
alla minnen.
nyår, valborg, dea, skräckmaraton, utomhusbio, vindpust, vilbergen, alla gånger vi smet ut.
ja allting, ibland känns det som om det var igår det hände.
och det är något jag saknar som mest just nu.
vart tog allting ivägen egentligen?
whänner, kommer ni ihåg?
tältpinnar, alla skratt, alla gånger det var vi 4.
allting bara försvann.
...
Ibland så blir det för mycket, och jag tror att jag har kommit till en sådan där punkt just nu.
Jag vet inte riktigt, det här är väl mitt sätt att riktigt få ut det där jag inte kan visa för dig.
Jag är inte så stark som du tror, jag kan inte dölja det längre. Det förstör mig totalt, men jag försöker. Men jag har kommit till den där punkten då allt bryter ut.
Jag märker mer än du tror, tror du inte jag ser att det bara blir värre? Och jag vet att du gör det för våran skull. Men jag orkar inte låtsas att det är bra, att du mår bra. För det plågar mig inombords.
Det har blivit för mycket, känns som om jag måste gå igenom det en gång till. Och det kan jag inte. Inte du också.
Rädlsan för att allt bara kommer bli värre varje dag. Jag är rädd för det här, även om jag inte säger det till dig. Men jag försöker ju ändå för din skull..
Jag vet inte riktigt, det här är väl mitt sätt att riktigt få ut det där jag inte kan visa för dig.
Jag är inte så stark som du tror, jag kan inte dölja det längre. Det förstör mig totalt, men jag försöker. Men jag har kommit till den där punkten då allt bryter ut.
Jag märker mer än du tror, tror du inte jag ser att det bara blir värre? Och jag vet att du gör det för våran skull. Men jag orkar inte låtsas att det är bra, att du mår bra. För det plågar mig inombords.
Det har blivit för mycket, känns som om jag måste gå igenom det en gång till. Och det kan jag inte. Inte du också.
Rädlsan för att allt bara kommer bli värre varje dag. Jag är rädd för det här, även om jag inte säger det till dig. Men jag försöker ju ändå för din skull..
andra halvan.
jag känner en person som är hur stark som helst, hon har gått igenom så mycket. Och hälften utav allting hade hon klarat sig utan egentligen, men ändå så vet både hon och jag att det är de som har gjort henne så stark. Hon är värd det bästa, för så är hon som person. Hon är den som bryr om hur alla andra runt omkring henne mår i första hand..
Jag kanske inte säger det ofta till dig gumman, men du är värd det bästa. Du är värd att få vara glad, på riktigt. Och jag är stolt över dig, och hur mycket du har gått igenom. Du är en utav de bästa jag känner. Jag vet att du inte alltid mår bra, även fast du försöker dölja det. Jag märker mer än du tror. Så prata med mig, du vet att du alltid kan komma till mig.
Jag vet att du ångrar mycket som hänt, men det är inte ditt fel.
Och jag vet att du tar dig igenom det här med.
Och jag lovar dig att jag kommer alltid finns för dig, både dag och natt. Du behöver aldrig gå igenom det tillsammans. Vi gör det tillsammans, du och jag?
Vet att det kan vara svårt nu, men du är stark. Ge inte upp.
Jag älskar dig. Glöm aldrig bort det.
Puckonöten och puckokorven. Det är så det ska vara.
Jag kanske inte säger det ofta till dig gumman, men du är värd det bästa. Du är värd att få vara glad, på riktigt. Och jag är stolt över dig, och hur mycket du har gått igenom. Du är en utav de bästa jag känner. Jag vet att du inte alltid mår bra, även fast du försöker dölja det. Jag märker mer än du tror. Så prata med mig, du vet att du alltid kan komma till mig.
Jag vet att du ångrar mycket som hänt, men det är inte ditt fel.
Och jag vet att du tar dig igenom det här med.
Och jag lovar dig att jag kommer alltid finns för dig, både dag och natt. Du behöver aldrig gå igenom det tillsammans. Vi gör det tillsammans, du och jag?
Vet att det kan vara svårt nu, men du är stark. Ge inte upp.
Jag älskar dig. Glöm aldrig bort det.
Puckonöten och puckokorven. Det är så det ska vara.
♥
