eaanderssoon

Hur ska man kunna förklara någontning med ord, när man inte ens vet hur man ska formulera det?..
Men här är ett försök till det iallafall.
Det finns så mycket som jag vill prata med dig om, bara försöka förklara för dig till och med. Men så fort vi kommer in på de ämnet så försvinner allt, det blir tyst. Det är som om vi inte klarar av det. Jag vill kunna säga de jag känner, och vill till dig utan att jag får ångra det. För nu så är det så att jag alltid måste tänka mig för, det finns så mycket som jag håller inom mig pågrund av att jag vet hur det slutar. Jag vill inte riskera det..
Många frågar mig varför jag fortsätter, och jag vet inte längre för de känns som om jag är den enda som försöker. Och du har ingen aning om hur mycket jag behöver dig, om vad jag går igenom, eller hur jag mår. För du frågar inte ens längre. Du bryr dig inte längre, eller det är så du visar de ungefär.
Och du har ingen aning hur svårt det är för mig att låtsas att allting är bra när du gör som du gör.
Jag säger inte att allt bara är ditt fel. Men jag trodde på dig, jag litade på dig till fullt.
Så varför fortsätter jag låta mig själv göra det, jo för att jag är svag mot mig. Du kan få mig hur lätt som helst just nu...
Du vet nog inte hur mycket jag saknar det, dig, allt.
Så förlåt om allting är förstört och borta efter det här. Men det här var min chans att försöka förklara..
Det sägs att man aldrig ska gråta över någon som inte gråter för dig, men de är svårt vissa stunder.